En sådan fantastisk isdag!

Vid Värmelnsamlingen vid Karolinen bildades en utbrytargrupp, vi samrådde och bestämde oss för att pröva Kattfjorden. Vid starten var det fortfarande disigt. Den rimfrostsnö som hade fallit under veckan var smält så det fanns inga hinder på den grova isen vid Skutberget. En lång råk klarades intill land vid Långudden.

Därutanför hade isen gått under stormen, så vi fick ny kärnis på i stort sett hela Kattfjorden. Vattenspolad, superglid och vid första rasten på Sikholmen trängde solen fram. Trots en motvind gick vi bra fram. Leo Rudner mätte hastigheten till 10 knop med sin GPS-kompass.

Råken vid Nordskär

Då vi skulle gå över en råk vid Nordskär gjorde Bert-Åke Nyberg sin debut som badare. Det var en litet 'dålig' badning för han kom upp helt själv och vi fick inte hjälpa till att rädda honom.

Vi gick sedan rakt på Onsösundet. Där fann vi den sämsta isen, ett packisbälte. I Onsösundet fanns också den tunnaste isen, mättes med skjutmått till 79 mm. Söder om Onsön var det bara bra is. Vi fortsatte vår motvindstur ut till Gåsen. Sedan blev det smöråkning med vinden i ryggen förbi Tunnöarna till sydsidan av Stora Axelön. Där började isen bli lösa flak och vi såg också fritt vatten.

Leo gjorde sin plikt som guide efter fikat och visade oss tre av de fyra labyrinter som finns på ön.

Sedan åkte vi rakt norr - med vinden i ryggen - på ostsidan av Onsön och sedan rakt över Kattfjorden till Bomsta. Läcker åkning, fast det på slutet började bli överistendenser/mjuk yta av solen som måste ha varit uppåt 10 grader.

Vi kände oss mycket nöjda med vår utbrytning, även om vi tror att dagen blev väldigt bra på Värmeln också.