Från Björnrukan blev det en liten skidtur för att nå den åkbara isen. Det var blött i stöpet på ett par ställen. Som vi hoppats var det helstöpt på kärnisen. Lite styrande överis in mot snökanten men det blev bättre utåt. Blandningen med torkad is, hopfrusen överis och överis med små glasispartier gjorde att vi bitvis tog det lugnt. Svårt att se isläggningszoner osv under dessa för hållanden.


Här och där lite knaggligt

Vi rundade Ormskären och då iskanten ätit sig inåt med uppbrutna flak fick vi ta en liten promenad över S skäret. Sedan fin is mot Raholmarna och vidare till Moskär. Annelie ville till varje pris fika där. Det fick bli i N för även här hade iskanten nått södra delen.


Annelie vid Moskär

Isen såg ut att ligga fin mot Alvön men vi vände åter mot Raholmen. Det ligger ett stort område med snöis mot Tormesöarna som med lite kyla blir åkbart. Nu var det för mjukt. Vi rundade Raholmen igen och satte kurs mot Kvinnholmen. Vid Ormholmens NÖ del tunnade isen ut och vi fick vända och runda detta parti. Som vanligt härute måste man vara lite extra försiktig då det kan hända saker med isen hela tiden. Dock var det ovanligt lättåkt med snälla råkar och fåtal vindbrunnar denna dag. Vi fortsatte utanför Kvinnholmen, Tennholmen, Lindön men utanför Ö Söön var det stopp. Flak och öppet.


Utanför Ö Söön

Vi hade haft Söököjans gamla fyr i sikte men besöket där får vänta. Med sydvästen i ryggen var det bara att glida tillbaks till skidorna. Vi tog det sista i termosarna på Kvinnholmen.

Färdspår finnes på skridskonätet.